Under flera år levde Anders och Lucinda i skräck. Lucindas dominanta mor lade sig i allt som rörde familjen och manipulerade såväl sin dotter som hennes make och i flera fall också barnen för att saker skulle bli precis som hon ville. Hon accepterade inte mothugg.
”Familjehögtider var de värsta. Det som skulle vara en glad och uppsluppen stund tillsammans med familjen präglades istället av en hämmad och påtvingad atmosfär” berättar paret. ”Vi mådde så dåligt att vi ibland kände oss deprimerade och utan livslust”.
Den dominanta moderns skräckvälde visste inga gränser. Hon hade starka synpunkter på allt från barnuppfostran, kosthållning och hygien till familjeplanering, semestrar och politik.
”Det värsta var nog när hon krävde att få veta hur jag skötte den regelbundna saneringen av våra golvbrunnar”, berättar Anders, som hamnade i ett längre tillstånd av nedstämdhet efter svärmoderns uppvisning i respektlöshet för personlig integritet och intimitet.
Efter samtalet med vanlisar.se har familjen flyttat till ett angränsande samhälle i ett försök att skapa distans till (svär-)modern och därigenom få möjlighet att utan yttre påtryckningar restaurera de trasiga relationerna som blev resultatet av åratals terror.
Kommentarer är stängda.